Jag fick frågan igår. Igen. Som ivrig läsare, bokbloggare och arrangör av bokträffar kan jag förstå att man undrar. Med ett par nya böcker i veckan borde det finnas bokhyllor överallt; i sovrummet, vardagsrummet, köket, hallen, ja, till och med i badrummet. Men så är det inte. I ärlighetens namn har jag färre böcker nu än vad jag hade för några år sedan.Kanske har jag inte de rätta samlargenerna. Kanske är jag för osentimental. Kanske beror det på att jag ytterst sällan läser om en bok. Men framför allt beror det på att jag har blivit bättre på att sortera ut. Numer åker bara de där riktigt bra böckerna in…

Vinter i drömhuset av Maeve Binchy Så här på St Patricks Day passar det väl utmärkt med en irländsk feel-good roman. Som så många andra författare i feel-good genren var Maeve Binchy från Irland och det är också där de flesta av hennes böcker utspelar sig. Så också Vinter i drömhuset som kom att bli hennes sista. Att tycka till om den här boken är inte helt enkelt. Binchy är en mästare i genren och en varm känsla av välbehag sprider sig i kroppen när man läser orden på sidorna. Hur hon lyckas med det är lite av en gåta, men skickligt är det. Och det ä det intrycket som…

Vad har du läst i helgen? frågar han.Jag vet att jag borde berättat om spännande thrillers, läskiga mordhistorier eller ångande kärlekshistorier. Men sanningen är en annan; jag har läst Story Magazine, Robert McKees magasin om kreativt skrivande. Laddade ner första numret, började läsa och… fastnade. Jag stryker under, antecknar och funderar. Det här är nog det mest inspirerande jag läst på länge. Nu försöker jag bara klura ut hur jag ska beställa de andra numren som kommit ut. (Vi är inte riktigt överens om det, datorn och jag) http://storymagazine.media/product/issue-001-robert-mckee/

The Dying Place av Luca Veste Den typiska engelska industristaden är The Dying Place, här brer missnöjet och uppgivenheten ut sig. Arbetslösheten stiger, ungdomar ser ingen utväg utan drar runt, dricker, knarkar, bråkar och för liv. Och polisen gör ingenting. Det är åtminstone så de andra invånarna uppfattar det. De vuxna. De gamla. De som förfasas över dagens ungdom. De som numer är rädda för att gå ut om kvällarna. Och polisen kämpar. I en rejäl uppförsbacke. De försöker verkligen göra något åt situationen men lyckas aldrig riktigt komma ikapp. Känns scenariot igen? Ja visst. Vi har läst och sett det hundratals gånger i böcker och på tv. Vi är…

The Shut Eye av Belinda Bauer En av förra årets läskigaste och bästa böcker var nog Betraktaren av Belinda Bauer. Skickligt får hon mig att rysa och låter det läskiga krypa in under huden på mig. När jag nu får veta att hennes nästa roman, The Shut Eye släpps idag så kliar det i fingrarna av längtan att klicka hem den direkt. Den här gången är det fem små fotspår i cementen som spelar en central roll. Fem spår som är det enda beviset på att Daniel Buck har levt. Det enda beviset hans mamma har kvar. Hon vårdar dem ömt, polerar dem varje dag. När hon så blir kontaktad…

Grottmannen av Jörn Lier Horst Grottmannen av Jorn Lier Horst är en bok om en amerikansk seriemördare som misstänks för mord i Norge. Men det är också en bok om ensamhet och utsatthet i dagens samhälle. William Visting är ingen duvunge inom den norska polisen utan en erfaren utredare van att hantera fruktansvärda brott. Men en dag kommer verkligheten lite väl nära inpå när hans granne hittas död. Det är inte döden i sig som kryper inpå skinnet på Visting, utan det faktum att mannen suttit död i sin stol framför tvn i fyra månader utan att någon upptäckt det eller saknat honom. Hur är det möjligt? I ett villaområde…

Dödlig besatthet av Nora Roberts Efter flera timmars skrivande tar författaren en paus, tittar upp och får se grannarna i huset mitt emot bråka. Hon vänder sig bort för att hämta telefonen och ringa polisen. Några sekunder senare ser hon grannkvinnan knuffas ut genom fönstret och falla mot en säker död. Inom kort är hon indragen i utredningen. Vad var det egentligen som hände i den där lägenheten? I sin nya bok Dödlig besatthet flirtar Nora Roberts med Hitchcocks klassiker Fönstret åt gården och det lockar. Liksom det faktum att huvudpersonen är författare. Ja, jag erkänner, jag har en romantiserad bild av yrket, men ändå, det bidrar till spänningen. Möjligen…