Av en slump ramlade jag över en intressant diskussion på twitter idag. Några författare diskuterade problematiken med att beskriva dofter, i det här fallet hur hjälten i en kärlekshistoria ska dofta. ”If your romantic hero doesn’t smell of freshly laundered cotton/toothpaste/citrus it means he’s gross and readers won’t fancy him.”  Kirsty Greenwood Är vi läsare så förutsägbara? Är det verkligen så illa att vi kräver stereotyper när vi läser? Säkert inte, flera andra förslag på dofter dök upp i diskussionen, bland annat: den där odefinierbara doften av man – omöjlig att beskriva i ord tyvärr läder – och då pratar vi Aston Martinvarianten på läder, inte YMCA chaps rök –…

Solo, en James Bondroman av William Boyd Diskussionen om vem som är den ”riktige” Bond ska vi kanske lämna därhän. Det är en fråga lika svår att enas om som politik, religion och huruvida rätt låt vann i melodifestivalen. I min värld är Daniel Craig Bond. Punkt. En sak bör kanske klargöras med en gång, att läsa Bond är inte samma sak som att titta på Bond. Det är inte lika aktionfyllt, inte lika prylfixerat och biljakterna är definitivt färre. Och visst, ibland saknar jag Qs ljuvliga gadgets, den ena knasigare än den andra. De humoristiska inslagen som i mångt och mycket är synonymt med Bond för så många av…

Jiroekonomi av Nina Åkestam När läste jag en bok eller artikel om ekonomi egentligen? Om kapitalism och tillväxt, om kvantitet kontra kvalitet? Jag vet inte. Antagligen för mer än tjugo år sedan när jag pluggade. Men så fick jag Jiroekonomi av Nina Åkestam i min hand och började läsa. I Tokyos tunnelbana driver sushikocken Jiro sin restaurang. Utan bord, med bara ett fåtal sittplatser och inga servitörer låter det som ett av alla dess hak man ser på tunnelbanor och järnvägsstationer överallt. Men Jiros restaurang skiljer sig från alla andra. Han har nämligen inte en, inte två, utan hela tre Michelinstjärnor. Med en flera månader lång väntelista kunde han ta hutlöst betalt…

”Om du läser det här är jag förmodligen död.” Född fenomenal av Josephine Bornebusch Så börjar Född fenomenal av Josephine Bornebusch. Josephine är kanske mest känd för sin roll som Mickan i Solsidan, att hon även är en av seriens manusförfattare visste inte jag när jag i somras lyssnade hennes debutroman, Född fenomenal. Här möter vi Rut, en helt vanlig 15åring. En tjej som mår bra. Utan ätstörningar, självskadebeteende eller rebelliskt tonårsmaner och med en vanligt fungerande familj. Rut har precis samma funderingar och bekymmer som andra femtonåringar, om storasyskon, föräldrar, klasskamrater och lärare. Hon är en helt enkelt en vanlig tjej. Inte en av de populära, men inte heller…

”Har du någonsin fått allt du önskade bara för att upptäcka att det inte var vad du ville ha?” Neverwhere av Neil Gaiman Neverwhere av Neil Gaiman i BBCs radioteaterversion är fullständigt fängslande. Jag kunde inte sluta lyssna. Som vanligt tecknar Neil en fantastisk historia. En saga. En skröna. Med små medel sveps jag in i en värld under vår, in i London Below. På många sätt är den som vår, bara lite mer av allting. Lite farligare. Lite mer fantastisk. En god gärning förändrar plötsligt Richards liv. Genom att hjälpa en skadad kvinna, den vackra Door, trasslas han in i ett oväntat äventyr som leder honom till London Below. Doors…