Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från mars, 2012

Söker du mig?

Ung (är man fortfarande det vid 39 års ålder?), kreativ, läsare med förkärlek för grafisk produktion.  Ja, så hade min jobbannons kunnat se ut. Och jag hade också kunnat lägga till: med erfarenhet av studier och arbete utomlands ifrån.

För en stund sedan fick jag frågan vad jag hade velat göra om jag kunde välja helt fritt. Det visade sig vara en ganska svår fråga som kräver en del eftertanke. Kan man verkligen försörja sig på att läsa böcker? Ord, text och bild i någon kombination vore en dröm. Att få jobba med ord och text antingen i läsande eller skrivande form vore idealiskt.

Så käre läsare, söker du mig? Här finns jag!

Blommor

Jag är en fantastisk trädgårdsmästare. I alla fall i början av året när det är dags att planera vad som ska odlas. Gillar växter, blommor och grönsaker. Är extra förtjust i stockrosor, klängrosor och luktärter.

Men... Jag saknar trädgård, har förvisso balkong, och min koncentrationsförmåga är... för kort. Entusiastiskt drar jag igång på våren. Planerar, förbereder och sår. Och sedan... glömmer jag bort. Något annat pockar på min uppmärksamhet och tar över. Tyvärr. Jag önskar det vore annorlunda men jag känner mig själv.

På den litterära båtsalongen härom sistens införskaffade jag Karin Berglunds Blombok: rapport från en trädgård som cd. Mest i studiesyfte inför kommande bokarrangemang det ska medges, så jag hade inga jätteförväntningar när jag satte första skivan i bilstereon igår.

Så fel man kan ha! Karin läser själv sin bok och än så länge har jag hört ljuvliga historier om snödroppar,  julrosor som knoppas i snön, blåbergsvallmo och allmänt stökiga trädgårdar. Det är härligt och in…

Tigern - en förtrollande historia

Det ska erkännas redan från början, jag ville ha Tigern redan när jag såg omslaget. Den var så vacker! Och det tycker jag fortfarande att den är. Att det dessutom är en liten pärla som Kate Dicamillo skrivit gör ju inte saken sämre.

För den tolvårige Rob har livet inte så många ljuspunkter. Hans mamma är död och förhållandet till pappan ganska stelt. I skolan blir han mobbad och utslagen på benen bara kliar och kliar. Men så en dag stöter han på en bur i skogen och i den sitter en stor och vacker tiger. En tiger som kommer att förvandla Robs liv.

Det här är historien om Rob, tigern och den blixtrande Sixtine som skrattar åt mobbarna och slår tillbaka när någon ger sig på henne. Hon är allt det som Rob inte är och tillsammans beslutar de sig för att ge tigern friheten åter.

Det är i grunden en enkel historia, men enkelheten är skenbar, här finns ett djup och ett allvar som griper tag i mig som läsare. Mycket skickligt har Kate vävt en historia som förtjusar och förtrollar, som får en …

Varför bokblogga?

Det är en fråga jag och säkert många bokbloggare med mig fått många gånger. Och de allra flesta svarar att det är en läsdagbok. Ett sätt att hålla ordning på det man läser. Och det stämmer väl till viss del, men för att vara helt ärlig så är bokbloggandet en egoistisk sysselsättning. Ville man bara hålla koll på sin läsning så skulle man fortsätta skriva läsdagbok på kammaren, antingen med penna och papper eller i den egna datorn. Att man väljer att lägga ut sina tankar på nätet är naturligtvis för att någon annan ska läsa dem.

För min del var det en önskan att prata böcker med andra läsare som startade det hela. Många gånger kände jag en frustration över att ligga i ofas med andra läsare. Om jag läst en riktigt bra bok och rekommenderade den till någon så började de läsa den efter samtalet. När de var redo för bokprat hade jag redan gått vidare till en annan bok och mindes inte allt längre. Och vice versa. Om jag fick låna en bra bok av en vän så var det lite sent för diskussioner nä…

Som ett barn på julafton

Som alltid när Svensk Bokhandels katalog dimper ner i brevlådan så blir önskelistan lång. Det är svårt att bläddra i katalogen utan att känna sig som ett barn som bläddrar i julkatalogen från leksaksaffären. "Den vill jag ha. Och den. Och den. Och..." Ja, ni förstår. Och då är det ändå inte alla förlag som finns med och långt i från alla nya böcker som ges ut under sommarhalvåret finns annonserade i katalogen. Men det räcker långt ändå.

Här finns  bland annat självklarheter som:
Ann Rosmas Mercurium, Viveca Stens I stundens hetta, Hanne-Vibeke Holst Förlåtelsen, Ann Cleeves Döda talar inte och Johan Theorins På stort alvar.

Men även nya bekantskaper som:
Begravda elefanter av Al Pitcher, Dehlis vackraste händer av Mikael Bergstrand, Min syster av Rosamund Lupton, Den andalusiske vännen av Alexander Söderberg och En tid för mirakel av Karen Thompson Walker.

Dessutom kända namn som inte är riktigt ligger inom mitt vanliga läsval, men jag vill ju tänja dess gränser:
Nattsvart, st…

Unpluged

Totalt oplanerat blev det ett par dagar unpluged för Bokmalen.nu. Mottagningen för min tekniska utrustning är obefintlig ute på Östersjön och det är där jag befunnit mig de senaste dagarna. För första gången har jag varit på en Litterär Båtkryssning. Jag och 700 andra glada boknördar samlades under tidningen Vis paraply för att lyssna på och träffa 8 härliga författare. Några gamla bekanta men också nya bekantskaper som förgyllde dagarna rejält.

Jag var ingen fan av Populärmusik från Vittula, tyckte faktiskt inte om den alls, men jösses vilken berättare Mikael Niemi är. På ett magiskt och fullständigt oefterhärmeligt sätt dribblade han bort oss fullständigt med sin historia om när det megastora bandet Nazareth spelade i Pajala och gissa vem som fick rycka ut och spela bas....

Torbjörn Flygt var ett namn jag bara hört men aldrig läst något av. Men nu ligger hans böcker på önskelistan. Helst som ljudbok och helst inlästa av honom själv.

Den debuterande Boråsförfattaren som fick Vis litt…

En dag

När sista ordet i En dag av David Nicholls klingade ut i hörlurarna kände jag omedelbart ett tomrum inombords. Denna pärla till historia är så förrädiskt enkel i sin uppbyggnad. Den liksom smyger sig på mig och snärjer mig med sitt ordnät. Jag vill fortsätta vara en del av Dexter och Emmas liv som jag fått vara under tjugo års tid nu (om än kondenserat till några dagar). Men det går inte. Sista ordet är skrivet och därmed är historien oåterkalleligen slut.
När boken börjar är det den 15 juli 1988. Den lite alldagliga och tysta Emma och den charmige gullgossen Dexter har fått ihop det på gårdagens examensfest och har lite svårt att slita sig från varandra. Vi får följa dem under dagen och sedan tjugo år framåt i tiden. Varje gång vi gör ett besök i deras liv är det den 15 juli. Genialt och ett mycket effektivare berättarknep än om vi fått följa dem varje dag.
På ett mycket skickligt sätt och med små medel lotsar Nicholls oss genom åren och jag ler igenkännande åt Emmas 501:or, åt de f…

Nytt - igen!

Ja - jag är en liten nyhetsjunkie. Ja - jag gillar att prova nya saker.
Ja - jag tröttnar väldigt lätt och fort. På saker. På ointressanta ämnen. På... listan kan göras lång. Ja - jag har ett alldeles för kort koncentrationsspann.
Nej - ovanstående är inte den huvudsakliga anledningen till att jag om igen ändrar layouten på Bokmalen.nu. Men de bidrar säkert.
Sanningen är den att jag, på grund av min bristande kompetens när det gäller programmering av hemsidor, får finna mig i att använda befintliga layouter och mallar för bloggen. Och jag är inte helt nöjd med någon av dem. Alla har sina fördelar, men även nackdelar.
Den senaste tiden har jag testat vad Blogger kallar för Dynamiska vyer. En layout jag är mycket förtjust i. Men än så länge är det allt för många funktioner som ännu inte anpassats till den nya layouten. Funktioner som jag tycker är viktiga för läsarnas användande av bloggen. Och det är ju för er som Bokmalen.nu finns till.
Så för tillfället får utseendet vika för funktio…

En slalomspecialist!

När nu Anja slutat och tackats av med skumpa och sälar i backen så känner jag mig manad att ta över som slalomspecialist. Tvärt emot vad man kan tro så ligger det inte så hemskt långt bortom kompetensnivå.

Trots att jag faktiskt aldrig stått på ett par slalomskidor och min erfarenhet av utförsåkning sträcker sig till några vingliga åk på längdskidor i den lilla backen vid fältet hemma så är slalom en av mina specialgrenar.

När det gäller läsning alltså. Jag behärskar konsten att slalomläsa till fulländning och har absolut inga problem att hänga med i flera olika historier samtidigt.

Just har jag sällskap av Emma och Dexter i boken En dag på väg till och från jobbet. Sorgligt nog är det inte många kapitel kvar och den kommer definitivt att lämna ett tomrum efter sig. Och ingen ny talbok har jag på lut. Hur ska det gå???

Jag tittar på Game of Thrones och läser Kampen om Järntronen parallellt. Går alldeles utmärkt och jag kan meddela att tv-serien följer boken riktigt bra. Så här långt i…

Nödvärn

Jag tror att jag har sagt det förr men det är värt att upprepas. De små novellerna från Novellix är ljuvliga. Lena Hammargren kom på en lysande idé när hon startade förlaget.

Till frukosten i morse plockade jag upp ytterligare en bok som fanns i ReadTreatens goodie bag. Den här gången var det Ferdinand von Schirach lilla pärla Nödvärn. Vilken fantastisk historia! Och vilket språk. Sparsmakat, träffsäkert och drivande. Jag önskar jag kunde skriva så.

"Han satt kvar, orörlig, blicken sänkt. Beck och Lenzberger tog det som en provokation. Beck borrade in pekfingret i mannens bröst. "Åh, här är visst någon som inte vill svara", sa han och gav mannen en örfil. Glasögonen hamnade snett, mannen rättade inte till dem. Eftersom han fortfarande inte rörde sig drog Beck upp en kniv ur kängan."

Som ni förstår blir en man attackerad av två hulliganer på Berlins tunnelbanestation. Han försvarar sig och hamnar hos polisen som ska reda ut om det rör sig om nödvärn eller inte.

Det …

Hur du (nästan) korsar Atlanten

Det var på förra årets semesterresa till Danmark som jag första gången stiftade bekantskap med Hicke Hiskelig Halvulk III. Med Robert Gustavssons fantastiska uppläsning i bilstereon njöt vi i fulla drag av denna hisnande galna saga.

Så när en ny historia med Hicke i huvudrollen damp ner i brevlådan var det med  stora förväntningar jag öppnade boken. Och ganska snabbt kunde jag konstatera att det var en helt annan sak att läsa om Hickes äventyr än att höra Robert dramatisera dem. Det gör inte sagan sämre, men läsupplevelsen blir en annan.

I Hur du (nästan) korsar Atlanten är det dags för de unga vikingarna från den Barbariska Övärlden att delta i det årliga Vikingasimmet. Och det mina vänner är inte vilken tävling som helst. Här handlar det inte om att komma först i mål utan att komma sist! Att stanna så länge som möjligt ute i vattnet utan att ta hjälp av båtar eller andra flytetyg.

Naturligtvis går det inte som planerat för Hicke och hans vänner Fiskfot och Kamikatzi. Det dröjer int…

Som en drömbild

Romantik och bröllop. Fyra gamla vänner som driver agenturen "I nöd och lust" tillsammans. På pappret är det så sött att det nästan blir lite Harlequinvarning över det hela. Men lilla syster hade läst och tyckte mycket om så jag gjorde ett försök. Och Nora Roberts bok Som en drömbild var faktiskt ganska bra.
Nora Roberts är med mer än 150 utgivna romaner en av amerikas mest produktiva författare. Förvisso rynkar en del på näsan eftersom många av dem är Harlequinromaner men i alla fall. Man måste beundra kreativiteten!
Den här gången är det en serie om fyra böcker som planeras. De handlar om de fyra barndomsvännerna Emma, Parker, Laurel och Mac som redan som barn älskade att leka bröllop. Och det har de fortsatt med även i vuxen ålder, men nu har leken övergått i allvar och de driver en framgångsrik bröllopsagentur. 
Bok nummer ett fokuserar på Mac. Fotograf till yrken och singel liksom de andra tre tjejerna. En ganska tuff brud som inte i sin vildaste fantasi kunde tro att …

Där ingen har gått

Den här våren har visat sig vara en bra tid. Många nya spännande böcker kommer ut och den olästa högen växer för varje dag. Så även idag. Efter att ha läst det första kapitlet i en ny thriller insåg jag att den bör införskaffas. Snarast.


Där ingen har gått av Melanie McGrath känns som en iskall rysare som om den håller vad den lovar kommer att svalka ordentligt när vårvärmen sveper fram.  Hör bara:


"Ingenting försvinner på tundran
Edie Kiglatuk är kvinna, halvinuit, isbjörnsjägare, vildmarksguide, kompromisslös, orädd och motarbetad. Ständigt motarbetad. Då ett skott smäller av i den iskalla arktiska ödemarken tas det för ett vådaskott och att en man dör ses som en tragisk jaktolycka. Ingen lyssnar på Edie och hennes misstankar om att något inte stämmer. Ingen utom Derek Palliser, en ytterst laglydig och plikttrogen polis som är satt att bevaka det gigantiska område som utgör Kanadas del av Arktis. När sedan Edies älskade styvson Joe hittas död i sin säng är det enda som får henne …

Jag bor för nära jobbet, eller Det är något visst med Anders

(klicka på texten för att läsa hela inlägget)

Ja, båda skulle vara utmärkta rubriker för att beskriva min lyssnarupplevelse av David Nicholls bok En dag. Den låg som en mp3-bok i min goodie bag från höstens ReadTreat och jag kan inte för mitt liv begripa varför jag inte lyssnat på den tidigare. Enda nackdelen hittills är att jag bara hinner lyssna 30 minuter på väg till jobbet sedan är jag framme. Tänk om man ändå bodde längre från jobbet...

Jag har precis börjat lyssna, men än så länge har Emma och Dexter tillbringat sin examensnatt tillsammans bara för att gå skilda vägar dagen efter. De inleder en relation som just nu består av brevskrivande och vi kommer att få följa dem under en tjugoårs period. Än  så länge är det välskrivet, träffsäkert och roligt. Jag hoppas det fortsätter så.

Här kan du smyglyssna på en bit av boken.

Att sätta hörlurarna i öronen och inse att det är Anders Ekborg som läser var en mycket trevlig överraskning. Ända sedan sista året på gymnasiet har jag varit li…

Det går bra för Leif just nu

Ja, det går verkligen bra för Leif GW Persson just nu. Under hösten har hans självbiografiska bok Gustavs grabb höjts till skyarna av recensenter och bloggare. Och idag fick vi reda på att Leif vunnit Palle Rosenkrantz-priset som varje år delas ut av Den danska kriminalakademin för bästa deckare som under året getts ut i Danmark. Han får priset för boken Den döende detektiven som kom ut i Sverige 2010.

Som om det inte var nog så rapporterade DN att ska dessutom flera av hans böcker om polisen Evert Bäckström spelas in för tv. Inte bara här i Sverige där Claes Malmberg ska spela huvudrollen, utan även i USA där två av böckerna planeras att bli tv-serier. Om Leif får välja, och det får han säkert med tanke på att han sett till att ha ett finger med i alla stegen, så vill han ha James Gandolfini i huvudrollen.

Vad kan man säga annat än -Snyggt jobbat!

Själv har jag hittills inte läst en enda av böckerna om Evert Bäckström, men lägger dem omedelbart till min läslista. Vill ju kunna jämför…

Lotte

(klicka på texten för att läsa hela inlägget)

Med sina hittills 20 utgivna böcker är Lesley Pearse värd en eloge. Själv har jag bara läst en, Elizabeth, om den unga irländskan som på 1800-talet emigrerar till USA och blir indragen i mängd möjliga och omöjliga situationer. Jag tyckte mycket om den. Damerna i bokcirkeln har dessutom pratat sig varma för flera av Ms Pearse övriga titlar så när Lotte låg överst i läshögen var det med förväntan jag öppnade den.

Boken börjar med att en ung kvinna hittas ilandfluten på en sandstrand i England. Men vem är hon och vad har hänt henne? Varför minns hon inte vem hon är? 
Det har alla förutsättningar för att bli en riktigt bra historia, och ändå håller det inte hela vägen ut. Någonstans på slutet tappar jag intresset. Inte tillräckligt mycket för att sluta läsa helt, men jag väljer att skumma igenom de sista kapitlen, något jag väldigt sällan gör. Och det är värt det. Jag ville verkligen veta hur historien hängde ihop, men av någon anledning engage…

80 grader från varmvattnet

(klicka för att läsa inlägget i sin helhet)


Karin Alfredssons bok 80 grader från varmvattnet kan väl knappast räknas som en ny bok, den kom ut första gången 2006. Men den hamnade i mina händer först i november och då fick jag den i ReadTreatens generösa goodie bag. Sedan har den legat och väntat på att få bli läst, eller snarare lyssnad på, jag fick den som mp3.

Jag hade egentligen ingen som helst uppfattning av vilken typ av bok det här var, läste inte ens baksidestexten innan jag satte den i spelaren. Och med facit i hand är jag glad för det. Jag är ganska säker på att jag valt bort den om jag vetat.

80 grader från varmvattnet ska väl närmast klassas som en dramadokumentär och som sådan ligger den en bit bortom min bekvämlighetszon. Jag läser främst för att bli underhållen.

I bokens inledning förblöder en 14-årig flicka i Zambia under tragiska omständigheter samtidigt som en amerikansk domare dör en till synes naturlig död i sin säng. Som om inte det var nog träffas tre aktivister i…

Öster om heden

Det var många som kände stor saknad när serien om Saltön tog slut. En saknad efter karaktärerna som blivit en del av vardagen, som man upplevde som vänner eller bekanta. Själv läste jag bara en av böckerna men satt liksom de flesta bänkad framför tvn. För trots att intrigen egentligen inte är särskilt märkvärdig så faller man väldigt lätt för Viveca Lärns karaktärer. De är skapade med en värme och känsla för detaljer som gränsar till karikatyr men som samtidigt gör dem så mänskliga. Jag kan förstå det tomrum många läsare och tittare kände.

När Viveca nu berättar en ny historia är det med en stor portion humor, ironi och ett självutlämnande som berör och samtidigt känns så hemtamt. Det här är den Viveca vi lärt känna och tycker så mycket om.

Mitt eget förhållande till Viveca, som då hette Sundvall, började redan i unga år. Jag älskade böckerna om Tekla Tedin och hennes konstnär till pappa och har faktiskt investerat i dem igen. De har nu en hedersplats i bokhyllan. Därefter tog Kitty o…