Fortsätt till huvudinnehåll

Superhjältar med oanat djup

Den lilla boken Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman har figurerat på olika bloggar en längre tid nu. Även i min bokcirkel har vi gläntat lite på förlåten och börjat pratat om boken. Den gemensamma nämnaren  i alla omdömen verkar vara "rolig". Och det är den, rolig alltså, men det finns så mycket mer i den här förrädiskt banala lilla historia. Ett djup som tog mig på sängen. Jag var inte beredd,  fick pausa lite och sakta ner lästakten för att hinna reflektera över det jag läste.

Historien handlar om Tom, en helt vanlig kille i Toronto. En vanlig kille med ovanliga vänner. Det visar sig snart att alla hans vänner är superhjältar. På riktigt! Inte så att de springer runt i lustiga trikåer med mask för ansiktet, utan de är personer med superhjältekrafter. Krafter som inte alltid är så lätta att hantera.

Vi möter bland annat Perfektionisten, Hypno, Grodkyssaren, Bäraren, Härmapan och Humörsvängaren. När jag läste om dem så insåg jag att jag mött flera av dem i verkligheten och det var här jag fick stanna upp, ta ett djupt andetag och läsa lite långsammare. För den på ytan lite glättiga historien har ett djup och en sorgsenhet som berörde mig.

Precis som The tiny wife, som även den kommer att ges ut på svenska av Printz publishing, så är det här en fullständigt galen bok. Och du kan naturligtvis läsa den som sådan. Som en knasig historia berättad av en småknäpp författare som får dig att le. Men mitt råd är att du saktar ner, ger den tid och lyssnar till det som står mellan raderna. Det är värt det! På ett alldeles eget och finurligt sätt berättar Kaufman en vacker kärlekshistoria med djup och allvar. På bara 108 sidor får han mer sagt än många andra får på en hel serie böcker. Läs den!

Betyg: ****
Antal sidor: 108

Förlag: Printz publishing

Andra som tyckt till om boken:
Bokbrus som tycker det är en skruvad historia.
Bokdjungeln som började fundera på olika superhjältar i sin närhet.
Bokmania som gillar det fula omslaget.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

E-bok eller pappersbok, det är frågan

Ljudbok eller inte ljudbok, är en annan fråga. Kommer pappersboken att försvinna en tredje.

Stora frågor för en del, små och fullständigt oväsentliga frågor för andra. Bokmässan i Göteborg har i år flera seminarier i ämnet. Som bokbloggare är det väl närmast att betrakta som tjänstefel att inte tycka till, helst klokt och initierat. Men ärligt talat har jag inga stora, initierade, välgrundade åsikter i frågan, bara några små funderingar. 
För det första tror jag inte att pappersboken kommer att försvinna och definitivt inte inom någon form av överskådlig framtid. Däremot tror jag att formaten kommer att leva parallellt under en väldigt lång tid. Och jag tror dessutom att det är väldigt viktig att ta hänsyn till olika genre i diskussionerna. Fackböcker och framför allt läroböcker har en helt annan framtid inom e-boksvärlden än vanlig skönlitteratur. Det har med sättet att läsa och syftet med läsningen att göra. Redan när jag gick i skolan var läroböckerna felaktiga och korrigerades av…

Om svårigheten att hitta rätt bokhylla

Precis som namnet antyder så innehåller mina bokhyllor just - böcker. Möjligen kan man hitta foton eller liknande ovanpå, men samtliga hyllor är fyllda, ja många gånger överfyllda med - böcker. Böcker som varken är sorterade i bokstavsordning, efter färg, genre eller något annat fyndigt system. De är instoppade där det finns plats. Punkt.

Men kan någon förklara vad jag ska göra med all plats som uppstår bakom böckerna? Om man som jag ställer böckerna med ryggen vid hyllkanten så skapas ett utrymme där bakom som mest bara samlar damm och tjänar som ett perfekt kattgömställe. 
Så för att minimera städbehovet, städning är inte min favoritsyssla och jag hittar gärna genvägar för att underlätta denna trista syssla, började jag leta bokhylla. First stop IKEA.
En vanlig pocketbok är som regel 18 cm hög och 11 cm bred, en inbunden bok drygt 22 cm hög och 16 cm bred (empirisk forskning genom mätning av böckerna i bokhyllan medelst tumstock). Det perfekta djupet på en bokhylla vore därför 18 cm, a…

Truut presenterar sig

Behöver Sverige en butter, desillusionerad, fördomsfull poliskommissarie till?
Ja det anser i alla fall Dag Öhrlund som precis släppt Där inga ögon ser, första boken i en serie om kommissarie Ewert Osvald Truut, och jag är benägen att hålla med honom.

Ja, deckargenren är full av många på pappret likadana poliser, men Truut skiljer sig lite från de andra, han känns varmare, mänskligare på något sätt och han har ett stort hjärta, även om han gör vad han kan för att dölja det för sina kollegor.

Efter en lite oturlig incident i jobbet har han en tid varit förvisad till Skåne men är nu tillbaka i Stockholm där han tillsammans med två kollegor sätts att utreda så kallade cold cases, gamla brott som förblivit olösta. Deras första uppdrag blir att ta reda på vad som egentligen hände den där dagen för så många år sedan när en ung pojke våldtogs och mördades. Vem är egentligen skyldig och varför ljuger alla?

Dag Öhrlund är mest känd för sina böcker om psykopaten Silfverbielke, älskad och hatad av …