Fortsätt till huvudinnehåll

50.000!

Yeah! 

Efter två års bloggande, varav seriöst det senaste året, har jag i helgen passerat 50.000 besök. Smaka på det.

50.000

För mig är det närmast en ofattbar siffra. Tänk att så många velat läsa vad jag har att säga. Vad jag tycker och ibland har ni även kommenterat och korrigerat mig. Och allt började med Denise Rudberg och Helena Dahlgren. Jo, det är faktiskt sant. Vi har dessa två kvinnor att tacka för att Bokmalen.nu existerar.

I samband med en intervju inför något av sina boksläpp (jag minns idag inte för vilken bok) fick Denise frågan om hon var orolig för vad recensenterna skulle säga om den nya boken. Hon svarade hon inte brydde sig så mycket, hon var mer intresserad av läsarna faktiskt tycker. Därför var det viktigare vad riktiga människor som bokbloggare tycker och som exempel nämnde hon Bokhora.

Jag blev naturligtvis nyfiken och var tvungen att kolla in Bokhora. Och fastnade. Särskilt för Helenas inlägg. Det var något i hennes sätt att skriva som talade till mig. Att flera av böckerna hon rekommenderade dessutom visade sig tilltala mig var en härlig bonus. Mitt läsande utvecklades. Och jag sporrades att starta en egen bokblogg.

Så tack Denise och Helena. Utan er hade Bokmalen.nu inte funnits idag. Och tack alla trogna och nytillkomna läsare. Ni förgyller min vardag och jag hoppas jag kan inspirera er till läsning på samma sätt som Helena gjorde för mig. Om så bara en smula.

Kommentarer

  1. Grattis Jenny. Tack för att du hjälpte oss till vår bokblogg bokparet.blogspot.com

    SvaraRadera
  2. Stort grattis! Och tack för att du även ordnar så trevliga Readtreats

    SvaraRadera
  3. Tack för era snälla ord. De värmer. Och jag kommer definitivt att fortsätta blogga och ordna fler ReadTreats. Välkomna tillbaka!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

E-bok eller pappersbok, det är frågan

Ljudbok eller inte ljudbok, är en annan fråga. Kommer pappersboken att försvinna en tredje.

Stora frågor för en del, små och fullständigt oväsentliga frågor för andra. Bokmässan i Göteborg har i år flera seminarier i ämnet. Som bokbloggare är det väl närmast att betrakta som tjänstefel att inte tycka till, helst klokt och initierat. Men ärligt talat har jag inga stora, initierade, välgrundade åsikter i frågan, bara några små funderingar. 
För det första tror jag inte att pappersboken kommer att försvinna och definitivt inte inom någon form av överskådlig framtid. Däremot tror jag att formaten kommer att leva parallellt under en väldigt lång tid. Och jag tror dessutom att det är väldigt viktig att ta hänsyn till olika genre i diskussionerna. Fackböcker och framför allt läroböcker har en helt annan framtid inom e-boksvärlden än vanlig skönlitteratur. Det har med sättet att läsa och syftet med läsningen att göra. Redan när jag gick i skolan var läroböckerna felaktiga och korrigerades av…

Om svårigheten att hitta rätt bokhylla

Precis som namnet antyder så innehåller mina bokhyllor just - böcker. Möjligen kan man hitta foton eller liknande ovanpå, men samtliga hyllor är fyllda, ja många gånger överfyllda med - böcker. Böcker som varken är sorterade i bokstavsordning, efter färg, genre eller något annat fyndigt system. De är instoppade där det finns plats. Punkt.

Men kan någon förklara vad jag ska göra med all plats som uppstår bakom böckerna? Om man som jag ställer böckerna med ryggen vid hyllkanten så skapas ett utrymme där bakom som mest bara samlar damm och tjänar som ett perfekt kattgömställe. 
Så för att minimera städbehovet, städning är inte min favoritsyssla och jag hittar gärna genvägar för att underlätta denna trista syssla, började jag leta bokhylla. First stop IKEA.
En vanlig pocketbok är som regel 18 cm hög och 11 cm bred, en inbunden bok drygt 22 cm hög och 16 cm bred (empirisk forskning genom mätning av böckerna i bokhyllan medelst tumstock). Det perfekta djupet på en bokhylla vore därför 18 cm, a…

Truut presenterar sig

Behöver Sverige en butter, desillusionerad, fördomsfull poliskommissarie till?
Ja det anser i alla fall Dag Öhrlund som precis släppt Där inga ögon ser, första boken i en serie om kommissarie Ewert Osvald Truut, och jag är benägen att hålla med honom.

Ja, deckargenren är full av många på pappret likadana poliser, men Truut skiljer sig lite från de andra, han känns varmare, mänskligare på något sätt och han har ett stort hjärta, även om han gör vad han kan för att dölja det för sina kollegor.

Efter en lite oturlig incident i jobbet har han en tid varit förvisad till Skåne men är nu tillbaka i Stockholm där han tillsammans med två kollegor sätts att utreda så kallade cold cases, gamla brott som förblivit olösta. Deras första uppdrag blir att ta reda på vad som egentligen hände den där dagen för så många år sedan när en ung pojke våldtogs och mördades. Vem är egentligen skyldig och varför ljuger alla?

Dag Öhrlund är mest känd för sina böcker om psykopaten Silfverbielke, älskad och hatad av …