Ibland inträffar saker på flera håll samtidigt oberoende av varandra som verkar leda åt precis samma håll. Så var det med Rivers of London av Ben Aaronovitch. En annons i tidningen fångade mitt öga, jag gillade omslaget. Någon vecka senare resulterade ett besök på Sci-Fi bokhandeln i Göteborg i inköp av boken. När jag kom hem låg senaste numret av Newbooks Magazine i brevlådan och där fanns en flera sidor lång intervju med Ben och en recension. Det var ju bara att vika sig för universums pekande finger och läsa boken. I den här urban fantasy-historien möter vi Peter Grant, nyutexaminerad polis. Redan första dagen hamnar han mitt i en mordutredning…

Känner du dig lite extra klurig så här under de lata mellandagarna när halva Sverige passar på att ta långledigt? Då tycker jag vi avslutar året med en tävling. I potten ligger fem bokpaket. Sista tävlingsdag är 31/12. Hur många ord (två bokstäver eller längre) kan du bilda av ordet: Kriminalromaner Du deltar i tävlingen genom att lämna ditt svar här som en kommentar eller via mejl till jc.magnusson [a] gmail.com.  Bokpaketen innehåller ett inbundet ex av Thomas Eriksons hårdkokta thriller Bländverk. Samt ett rykande hett läsex av den ännu inte utkomna Kretsen av Maggie Stiefvater.

Ni har väl inte missat att en av förra årets bästa böcker nu kommit ut i pocket? Den underbara Nattens Cirkus av Erin Morgenstern. Jag läste den på engelska och förtrollades av historien och det vackra språket. Hoppas översättaren lyckats förvalta det. Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plötsligt är den bara där, på en plats där den inte fanns i går. Cirkusen öppnar vid mörkrets inbrott och stänger i gryningen. Välkommen till Le Cirque des Rêves en cirkus olik alla andra. Inne i de svart- och vitrandiga tälten, i en färglös värld som hör nattens mörkaste timmar till, döljer sig…

Det som vilar på bottenav Varg Gyllander Jag har gjort det igen. Läst böckerna i fel ordning. I Varg Gyllanders krimminalserie om hittills fyra böcker valde jag att börja med – just det, bok nummer fyra Ingen jord den andra lik, för att fortsätta med nummer tre Det som vilar på botten. Jag vet, helt fel. Det är inte rätt. Man kan göra så, men det är inte rätt. Det var beskrivningen ”CSI på svenska” som från början lockade mig att öppna Ingen jord den andra lik. Beskrivningen var kanske inte helt mitt i prick på just den boken, men desto mer korrekt när det gäller Det som vilar på botten. Alla som…

Man kan undra vad det beror på, men just nu kommer böckerna i fel ordning. Det är mera regel än undantag att jag läser del två eller tre i en serie före de tidigare. Så var det med Varg Gyllanders böcker, där började jag med fjärde boken Ingen jord den andra lik för att fortsätta med bok tre Det som vilar på botten. Samma sak med Anne Rambach bok Doft av ondska som är del två i en trilogi om frilansjournalisten Diane Harpmann. Bombyx av Anne Rambach Den första boken om Diane heter Bombyx och har legat länge i läshögen innan jag härom dagen plockade upp den. Doft av ondska var…

Tekniken är många gånger fantastisk och underlättar min vardag, men någon gång där emellan strular det till sig. Rejält! Och det är vad som hänt här på Bokmalen.nu tyvärr och jag har som du ser fått återgå till den gamla grafiska layouten. Trist och sämre ur bland annat statistikinsamling, men nu funkar det igen i alla fall. Dags gå tillbaka till rötterna och ursprungssyftet med bloggen; att skriva om och prata böcker och läsande.

Så här i kris- och nedskärningstider är det skönt att höra om bokhandlar som expanderar. Härom dagen var jag i Göteborg och passerade Science-Fiction bokhandeln. Eller, passerade är fel ord eftersom det är en omöjlighet. Jag gick in och botaniserade. Tittade, läste, lyfte ner, kände på och ställde tillbaka en massa ljuvliga böcker. När det var dags att betala konstaterade jag att ”oh ni har byggt om”. Disken hade flyttats sedan sist. Mannen bakom kassan tittade lite surt på mig och svarade att ”det var ett år sedan”. Men det kan inte vara möjligt. Var det ett helt år sedan jag var där sist? Hur som helst så la han till…

Äntligen! Det var länge sedan jag läste en bok så fick mig att fullständigt förlora tidsbegreppen, men nu har det hänt. Divergent av Veronica Roth Innan jag plockade upp Modernistas senaste bidrag till läshögen, Divergent av Veronica Roth, hade jag läst både positiva och negativa ord om boken. På minus sidan låg likheten med Hungerspelen, både i omslagets utseende och handlingen. På plus sidan låg bland annat Zachans recension. Jag började lite smått i lördags och tänkte läsa ytterligare ett par kapitel i går kväll. Kvällen övergick snart i natt och ett par kapitel förvandlades raskt till ett par hundra sidor. När jag vände sista bladet insåg jag hur mycket klockan var…

I perioder är det som om livet springer ifrån en. Man har fullt upp och får ändå inget riktigt gjort. Så är det på läsfronten för mig just nu. Jag har flera bra böcker på gång, men finner inte ro att svepas med i historierna och ägna timmar åt att läsa från pärm till pärm. Känns det igen? I bilen har jag precis bytt från JK Rowlings nya bok The casual vacancy som jag helt förlorade koncentrationen på och lyssnar nu på Eldvittnet av Lars Kepler. Funkar så här långt. I sängen läser jag Bombyx av Anne Rambach. Älskade uppföljaren, Doft av ondska som jag läste först, och den här är också…

Alltså, 50 shades, vad ska man säga? Ingen av oss som plockar upp och läser boken nu när den varit ute ett tag kan påstå att vi gör det med ett öppet sinne. Sällan är man så fylld av förutfattade meningar om handlingen som när det gäller en av årets mest omtalade böcker. Begreppet mommyporn har cirklat i etern och pratet om s/m-sex lockar en del och avskräcker andral. Min egen första reaktion när jag började läsa om Anastasia och Christian var hur unga de var. Det hade inte jag fattat. Anastasia är en 21-årig oskuld som ännu går på universitetet och Christian är i 28-års åldern. En väldigt snygg…