Fortsätt till huvudinnehåll

Västkusttema

Som jag sa är jag en riktig periodare, och av diskussionerna i media att döma är även författare det. Just nu verkar böcker "om min pappa" vara den stora grejen. Själv är jag inte särskilt intresserad av den kategorin. Har lite svårt för biografier rent generellt.

Däremot gillar jag andra teman. Och vilket tema är väl bättre så här i vårtider än böcker som utspelar sig på västkusten. Själv kom jag på en handfull:

Musselstranden av Marie Hermansson - en fantastisk bok som jag älskade. Jag minns inte exakt var den utspelade sig men det var definitivt på västkusten. Synd att Maries följande böcker inte höll samma standard.

Vivica Lärns böcker om Saltön är ju naturligtvis självskrivna. Hur många är de nu? 4? Själv tycker jag de är lite småmysiga, men definitivt inte mina favoriter. Man läser dem lite som man ser halvdåliga tv-serier, man vill helt enkelt veta hur det går för huvudpersonerna. Men visst målar hon ett perfekt porträtt av människorna och samhällena här på västkusten. Precis på pricken är det.

Lite mindre kända är kanske Lennart Broheds böcker från Lysekil. Ljötnanten som kom hem och Stenbrottet är de jag har läst, men fler finns. Småmysiga kriminalgåtor som utspelar sig i 1800-talets Lysekil bland bofasta och badgäster. Rekommenderas varmt!

Man bör heller inte glömma Camilla Läckbergs böcker om polisen i Fjällbacka. Själv har jag läst två och gillade den ena och tyckte ganska illa om den andra. Mest för att jag har svårt för böcker om pedofiler, religiösa fanatiker och annat. Det känns liksom uttjatat.

Har jag glömt någon? Naturligtvis har jag det. Vilka?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

E-bok eller pappersbok, det är frågan

Ljudbok eller inte ljudbok, är en annan fråga. Kommer pappersboken att försvinna en tredje.

Stora frågor för en del, små och fullständigt oväsentliga frågor för andra. Bokmässan i Göteborg har i år flera seminarier i ämnet. Som bokbloggare är det väl närmast att betrakta som tjänstefel att inte tycka till, helst klokt och initierat. Men ärligt talat har jag inga stora, initierade, välgrundade åsikter i frågan, bara några små funderingar. 
För det första tror jag inte att pappersboken kommer att försvinna och definitivt inte inom någon form av överskådlig framtid. Däremot tror jag att formaten kommer att leva parallellt under en väldigt lång tid. Och jag tror dessutom att det är väldigt viktig att ta hänsyn till olika genre i diskussionerna. Fackböcker och framför allt läroböcker har en helt annan framtid inom e-boksvärlden än vanlig skönlitteratur. Det har med sättet att läsa och syftet med läsningen att göra. Redan när jag gick i skolan var läroböckerna felaktiga och korrigerades av…

Om svårigheten att hitta rätt bokhylla

Precis som namnet antyder så innehåller mina bokhyllor just - böcker. Möjligen kan man hitta foton eller liknande ovanpå, men samtliga hyllor är fyllda, ja många gånger överfyllda med - böcker. Böcker som varken är sorterade i bokstavsordning, efter färg, genre eller något annat fyndigt system. De är instoppade där det finns plats. Punkt.

Men kan någon förklara vad jag ska göra med all plats som uppstår bakom böckerna? Om man som jag ställer böckerna med ryggen vid hyllkanten så skapas ett utrymme där bakom som mest bara samlar damm och tjänar som ett perfekt kattgömställe. 
Så för att minimera städbehovet, städning är inte min favoritsyssla och jag hittar gärna genvägar för att underlätta denna trista syssla, började jag leta bokhylla. First stop IKEA.
En vanlig pocketbok är som regel 18 cm hög och 11 cm bred, en inbunden bok drygt 22 cm hög och 16 cm bred (empirisk forskning genom mätning av böckerna i bokhyllan medelst tumstock). Det perfekta djupet på en bokhylla vore därför 18 cm, a…

Truut presenterar sig

Behöver Sverige en butter, desillusionerad, fördomsfull poliskommissarie till?
Ja det anser i alla fall Dag Öhrlund som precis släppt Där inga ögon ser, första boken i en serie om kommissarie Ewert Osvald Truut, och jag är benägen att hålla med honom.

Ja, deckargenren är full av många på pappret likadana poliser, men Truut skiljer sig lite från de andra, han känns varmare, mänskligare på något sätt och han har ett stort hjärta, även om han gör vad han kan för att dölja det för sina kollegor.

Efter en lite oturlig incident i jobbet har han en tid varit förvisad till Skåne men är nu tillbaka i Stockholm där han tillsammans med två kollegor sätts att utreda så kallade cold cases, gamla brott som förblivit olösta. Deras första uppdrag blir att ta reda på vad som egentligen hände den där dagen för så många år sedan när en ung pojke våldtogs och mördades. Vem är egentligen skyldig och varför ljuger alla?

Dag Öhrlund är mest känd för sina böcker om psykopaten Silfverbielke, älskad och hatad av …